Bokmässan i Göteborg 28 september 2018 kl. 15.00-15.15

Monter A2:70 28  Recito förlag

Sellergren upptäcker att tid och nåd följas åt

Av teol. Master Susanne Rogesund

Pietismen uppstod på 1600-talet i Tyskland genom Johan Arndts ”Sanna Kristendom”. Men pietismen har rötter tillbaka i tiden till Johan Tauler i Strasbourg, på 1300-talet. Även Thomas a Kempis bok ”om Kristi efterföljelse” var påverkad av Johan Tauler. Utgångspunkten i pietismen var den nya födelsen, som man för det mesta fick genom omvändelse. Få människor blev bevarade i den tro de fick i dopet. Gud föder i människan tron som i sin tur ger andligt liv eller sinnesändring. Det andliga livet föds genom tron. Den som avfallit från tron måste födas på nytt en gång till. Man kan inte trösta sig med att man blev född på nytt i dopet eller bara återvända i tanken till sitt dop. Det finns präster som tror att den nya födelsen man fick i dopet, finns kvar helt eller delvis om man avfallit från tron. I katolska kyrkan lär man att den nya födelsen i dopet är evig. Johan Arndt predikade om det inre livet som har sin början i en ny födelse, som sker när man omvänder sig.

  Philip Jakob Spener fortsatte i Johan Arndts spår. Han var banbrytare för den pietistiska väckelsen i Tyskland. Prästen skulle vara omvänd och predika uppbyggligt. Han accepterade konventiklar som kunde ledas av präst eller någon annan person som var omvänd. Dessa personer var inga lekmän när det gällde bibelkunskap. De hade inte några akademiska kunskaper i t.ex. språk, men de var lärda av Guds Ord och Guds Ande.  Spener lärde också om ett jordiskt tusenårsrike. Wurtenbergs-pietismen  följde i Speners spår genom Johan Albreckt Bengel och Magnus Friedrich Roos.

  Pietismen kom till Sverige genom studenter som studerat i Halle och genom hemvändande karoliner som varit fångar i Sibirien. Stockholm blev centrum för pietismen och man höll sin första konventikel 1702 Assessor G Lybecker gav ut sångsamlingen ”Mose och Lamsens visor”. Tolstadius var kyrkoherde i Skeppsholmskyrkan i Stockholm. Redan 1706 utfärdade Karl XII ett påbud om förbud mot pietistisk propaganda och avsättning av ämbetsmän som framförde sådan propaganda.

   Den som betytt allra mest för att sprida pietistisk förkunnelse är Andes Nohrborg, som gav ut En postilla: ”Den fallna människans salighetsordning”. Han var oavlönad pastorsadjunkt i Finska kyrkan i Stockholm. Därför har denna postilla även översatts till finska. Peter Muhrbeck och Anders Elfving verkade i Blekinge och Kalmar län under 1700-talet. Elfvings åhörare bad för Peter Sellergren att han skulle bli omvänd. Per Tollesson, kyrkoherde i Danviken i Stockholm gav ut en postilla i två delar 1802. Denna spreds bl.a. i Västerbotten och många som senare lyssnade på Rosenius hade läst den. Per Tollessons postilla lästes av Peter Sellergren.

     Tre präster har betytt särskilt mycket under 1800-talet för pietismens spridning. Det var Peter Lorenz Sellergren i Hälleberga i Kalmar län, Per Nyman som flyttades runt i Kronobergs län och till sist blev kyrkoherde i Urshult och Jakob Otto Hoof i Svenljunga i Västergötland. Hoofs lärjungar gav ut en postilla som Lars Nilsson i Korsnäs stenograferat av när han lyssnade på Hoof, när han predikade. Lars Nilsson var även själv predikant på Hoof uppdrag. Jonas Sandell, far till Lina Sandell, var också pietistisk präst som kyrkoherde i Fröderyd i Jönköpings län.

    Peter Sellergren hade problem med spriten och blev suspenderad från sitt ämbete i november 1813. Han återvände till Hälleberga 10 Söndagen ef. Trefaldighet pånyttfödd och som en ny människa. Men redan på Långfredagen predikade han i Växjö Domkyrka. Den första tiden efter sin omvändelse använde Sellergren Speners eller Franckes postillor, som han översatte ordagrant. Sellergren hade läst i Hubles postilla ”att tid och nåd följas åt”. Nu predikade han en sträng botförkunnelse. Sellergrens förkunnelse är fri och har ofta ett tema. Han skildrade den himmelska verkligheten varmt och personligt. Han säger: Snart kommer brudgummen, var därför redo att gå in med honom i härligheten. Sellergren betonar Guds Andes verk i människan. Sellergren läste ofta Arndts ”Sanna kristendom”. Någon hade lagt den på hans rum på Evedals pensionat, där han vistades innan han blivit omvänd. Arndt betraktar Psaltaren som bibelns hjärta. Idag är det många som menar att de fromma i Gamla Testamentet inte hade Guds Ande. Man säger att den gavs först på Pingstdagen. Denna uppfattning hade inte pietisterna. De predikade över texterna i Psaltaren. Även Martin Luther betraktade Psaltaren som bibelns hjärta. Det väsentligaste i Sellergrens predikan är en personlig omvändelse och ett liv i helgelse.