Bokmässan i Göteborg  29 september 2018  kl. 15.00-15.15

Monter A 02: 70 28  Recito förlag

Martin Luther finner trons väg.

Av Susanne Rogesund

 En julidag år 1505 var Martin Luther på vägen mellan Mansfeldt och Erfurt. Vid byn Stotternheim började det helt oförberett att åska. Luther trodde att han skulle bli träffad och dö, när han såg blixtarna falla. Då ropade han ”hjälp S:t Anna, jag vill bli Munk!” Den 17 juli 1505 inträdde Martin Luther i Augustineremit-klostret i Erfurt. Där mötte han Johan Staupitz, som var ledare för Augustinerorden i Tyskland. Han var också dekanus vid Universitetet. Han hjälpte Luther att få föreläsa och studera vid Universitetet.

  När Martin Luther år 1514 studerade Romarbrevet i sitt rum i klostret på andra våningen kom han till 1:a Kapitlet vers 16-17, där det står: ”I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.” Han fick ljus över Gids ord, som med åren utvecklades till en flammande eld. Evangeliet lär oss att gärningarna inte gör oss fromma, säger Luther i sin predikan på 6 Söndagen  efter Trefaldighet. (sid. 15)

  Avlaten tillhörde romerska kyrkans lära och praxis. Den så kallade boten hade fyra moment: 1) Uppriktig ånger över synden. 2) Bekänna dem för prästen. 3) Få avlösning genom prästen. 4) Göra goda gärningar, som bevisar att ångern varit uppriktig. Här nämns inget om en rättfärdiggörelse genom tron, genom tillräkning av Jesu förtjänst. En person kunde köpa ett avlatsbrev som Påven satt sitt sigill på och kunde därmed få sin synd förlåten. År 1476 gjorde Påven Sixtus IV ett tillägg som innebar att även redan döda kunde köpa syndernas förlåtelse, genom avlat. Påven Leo X utfärdade 1515 plenar-avlat som betyder fullständig befrielse för alla timliga straff i skärselden. Inkomsterna från försäljning av avlat skulle finansiera byggande av den nya Petruskyrkan i Rom.

Martin Luther beslutade att inbjuda sina professorskolleger till en debatt. Sina tankar hade han skrivit ner på ett papper i form av 95 teser. I dem protesterade han mot det han ansåg var fel i romerska kyrkan. Tes nr 6 lyder: Påven kan inte förlåta någon syndaskuld i annan mening, än att han förklarar och bekräftar att den är av Gud förlåten.  Tes 62: Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds nåd.

Martin Luther möter dominikaner-ledaren Cajetanus i Augsburg 1518. Luther vägrade att ta tillbaka något han skrivit i sina teser eller böcker. Den 15 juni 1520 satte Påven sin signatur under en bannbulla. Den påvliga bullan satte upp 42 skäl till varför Luther skulle betraktas som villolärare. Luther fick 60 dagar på sig att tänka över saken. Den 10 december 1520 brände Luther påvens bannbulla på en eld i Wittenberg. Den 3 januari 1521 undertecknade påven en definitiv bannbulla mot Luther.

 1521 gav riksdagen order om att Luther skulle inställa sig i Worms. Martin Luther sa att han inte kunde ta tillbaka vad han sagt till försvar för Guds sanna ord. Den 26 maj 1521 signerade Kejsar Karl ett edikt som innebar att Luther var fredlös. När Luther passerade de täta skogarna i Tyringen på väg hem från Worms till Wittenberg, kom fem ryttare och kidnappade honom och förde honom till en gammal fästning som heter Wartburg. I denna borg fortsatte Luther att skriva igen och han översatte Nya Testamentet till tyska. Kejsar Karl kallade till en ny riksdag i Augsburg 1530. Martin Luther fick inte själv närvara, men hans medhjälpare Filiph Melanchton författade den Augsburgska bekännelsen. Under denna riksdag var Luther i Coburg. Kejsaren vägrade att godta Melanchtons försvar. Tyskland var delat både politiskt och religiöst.

I artikel IV i Augsburgska Bekännelsen säger den om Rättfärdiggörelsen: ”Människan kan inte genom egna förtjänster eller gärningar bli rättfärdiggjord. De rättfärdiggöras i stället genom tron på Jesus, när de tror att de blir upptagna i nåden och undfår syndernas förlåtelse för Kristi skull” Detta sker för att Jesus genom sin död och sitt liv har tillfyllestgjort för våra synder och uppfyllt Guds lag i vårt ställe. Detta är Jesu görande och lidande lydnad. Luther var klar med sin översättning av hela bibeln 1534. Martin Luther skrev de Schmalkaldiska artiklarna. Grundtanken i dem är att Ingen kan bli rättfärdig av sina egna gärningar. Genom lagen uppenbaras vår synd. Genom tron på Jesu rättfärdighet blir vi tillräknade hans rättfärdighet. Tron föder sedan goda gärningar. Den rättfärdige skall leva genom tron. Den 18 februari 1546 kl. tre på morgonen dog Martin Luther i sin födelsestad Eisleben i en ålder av 62 år. Han jordfästes i Wittenbergs Slottskyrka. Martin Luthers frågeställningar var: Hur skall jag finna en nådig Gud? I Romarbrevet 1:17 står det I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron.